söndag.

home
tack för hejaropen angående min första tenta. jag tror att det gick bra. jag kände mig säker på frågorna - trots att min ena hjärnhalva så noga poängterade att jag inte kunde någonting just innan skrivningen. jag är en sådan som alltid presterat i skolsammanhang. kanske för mycket. jag har alltid fått bra betyg, alltid drivts av min prestationsångest. det värsta har alltid varit att göra mig själv besviken, att inte klara av något direkt. nu försöker jag se på mina högskolestudier på ett rimligare, snällare sätt. försöker förlika mig med tanken att det värsta som kan hända är att jag måste skriva en omtenta och inte ens det är farligt på något sätt. skulle det hända så gör det ingenting. 
 
sedan jag skrev klart mitt svar på sista frågan och lämnade in häftet har jag druckit öl på studentpuben, tagit pendeltåget åt fel håll och ätit vegoburgare på vigårda tillsammans med filip och hans föräldrar. samt varit trött och urlakad som en blir när en lagt mesta möjliga energi åt något och till slut får slappna av. 
 
nu ska jag spendera resten av min söndag med att äta god lunch, promenera och kanske brodera blommor på någon tröja. hej då. 
 
#1 - - Karin :

Så skönt att det gick okej. Älskar känslan av att få slappna av, även om det ibland följs av en känsla av upprymdhet... Nu laddar vi upp igen! Kram från en vän

#2 - - Daniella Chanelle:

Och snart är det ju sportlov/påsklov, så skönt att veta det när plugghetsen kväver en. <3

#3 - - Nastasja:

Så himla fint att läsa om dina resonemang kring dina betyg. Jag relaterar allt för väl till det du skriver om hur det alltid varit innan, jobbar liksom fortfarande på det. Men fick för ett gäng veckor sedan mitt första U (som senare visade sig vara G trots allt, men ändå), dog inte av det utan kände mer att jag kunde lära mig av min komplettering. Heja dig!!

#4 - - tess:

hittade precis hit! vilken fin blogg du har, kram! <3

Upp