Idag har jag och Filip suttit i gräset och ätit vegetarisk pizza med pommes på(!!), stött på John och Lisa och hängt med dom till Floras kulle för att äta glass med några personer och älskat detta väder så så mycket. Det har varit kring tjugotvå grader både igår och idag och majsolen är bara helt fantastisk. Ikväll har jag redigerat klart bandbilder och så har jag en fin person i mitt rum samt två nya ting från Gotland på fönsterbrädan: teburk från Kränku och tjugofemkronorsskor från Katthemmet.

Idag åkte jag, Erik, Ewelina och Lovisa till Piteå för att gå på Krokodil och se Mörkret. Det är Filip, Anton, Calle och Markus band som spelar indiepunkpop och de är så himla bra! Så stolt över mina så talangfulla vänner. Befinner ni er i Luleå till veckan borde ni gå på antingen Lillan på måndag eller Lilla salen, Kulturens hus på torsdag då de spelar! Tips tips tips.

 

Idag är det torsdag och jag har spenderat morgonen i bildsalen för ett projekt jag ska berätta mer om lite senare. Nu ska jag spendera resten av dagen till att plugga äta pannkaka träna pussas redigera fotografier njuta av solen som skiner just idag bära grönmönstrad klänning samt plugga plugga plugga lite till. 

Idag är det onsdag och jag har  s j u k t  mycket att göra. Men jag har i allafall ny klänning från Röda korset, numer också ett sommarjobb och fortfarande helt sjukt fantastiskt sällskap av vänner + syster + Filip. Så glad över hur jädrans bra ni är. Sedan tycker jag även att alla bör läsa detta: viktigt, viktigt, viktigt och även detta med. Nu ska jag promenera i femtongradiga Luleå innan jag sätter igång med att göra mig av med alla stressmoment. Ha det fint!

Från onsdag till måndag har jag befunnit mig på en ö i havet där min vän Emma bor - på Gotland närmare bestämt. Och det har varit en så fin bra rolig resa.

 

Jag råkade radera bloglovin'-länken från bloggen för ett par dagar sedan och därför har flertalet inlägg inte kommit upp där, som ni kanske har märkt, men nu hoppas jag att det ska fungera igen. Idag är det söndag. Jag klär mig i loppisfyndade kläder, pluggar/gör mest bara ingenting, lyssnar på Kristian Anttila samt sitter på stökiga sovrumsgolv iklädd pappas gamla jeansjackor innan jag ska promenera till busshållplatsen för att hänga med Filip.

 

Somliga verka tycka att det enda jag gör i min blogg är att romantisera. Att försköna mitt liv, vad jag gillar och gör och försöka att få det att verka så mycket bättre och finare än vad det egentligen är. Att jag dessutom skriver ut precis allt som händer i mitt liv på min blogg och inte gör annat om dagarna. Det är inte så. Visst, jag skriver att saker är fina. Jag skriver om kläder jag köper, koppar jag dricker ur, verklighetsskildringar ur mitt liv - just de jag tycker är relevanta att visa på internet, och då också fina. Jag skulle inte köpa en tröja för att den var ful och därmed skriver jag att den är fin, just för att jag tycker det. Jag skriver om min vardag, men vissa verkar ha svårt att förstå att det bara handlar om en så. liten. del av den. Jag skriver om saker jag gör som är roliga och fina, men utelämnar väldigt, väldigt mycket. Sådant som bara inte är relevant, sådant som jag inte orkar skriva eller sådant som bara är negativt och tråkigt att läsa.

 

Ibland skriver jag om tråkigare saker som skoltrötthet, tankar som skaver och annat som känns när det mesta känns rätt hopplöst, vilket det ju gör ibland(speciellt under vinterhalvåret för min del), men jag försöker att inte alls svärta ned här. Jag vill att min blogg ska vara ett positivt ställe, ett ställe där man kan se just det som är fint i ett liv, därför skulle jag aldrig någonsin skriva om bråk sjukdomar familjerelationer allmänt dumma saker jag eller bara samhället gör, just för att det inte är vad min blogg handlar om, och vissa saker som jag kanske gör kan ju påverka mina läsare negativt, då jag trots allt har en del läsare, och dessutom många yngre som kan ta efter vad jag gör. Jag försöker vara klok på internet och stå för det jag tycker och gör, och väljer därmed också bort att skriva djupare kring träning osv, just för att hur mycket en person tränar/äter osv kan trigga igång personer på ett väldigt negativt sätt då vi lever i ett rentav sjukt samhälle med sjuka, skeva skönhetsideal.

 

Ibland tar jag upp "negativare" saker dock, just för att de är så. jädrans. viktiga. Som mitt inlägg om feminism till exempel, men där vill jag verkligen poängtera att feminism är det rätta och en så jädra bra grej och inte någonting negativt som det kan framstå i andra bloggar, på sociala medier och ständigt och alltid i vår verklighet. Därför skriver jag att sexism, kvinnoförtryck i allmänhet och bara skillnader könen emellan är negativa, och feminism någonting bra. Och det är viktigt tycker jag. 

 

Men tillbaka till romantiserings- och försköningsfrågan: Om jag skriver att solen lyser in genom mina persienner om morgonen skriver jag inte det för att romantisera, utan bara för att det är sådant jag lägger märke till och tycker är vackert. För vissa kanske det inte är något speciellt, men för mig är sådana små, kanske rent meningslösa intryck bland det vackraste som finns, och därför väljer jag att skriva ned dem här. Jag är bara människa, och jag har så himla lätt att falla ned i ledsna negativa och rent förgörande tankar om mig själv och livet. Skulle jag välja att bara se det negativa eller helt vanliga gråa tråkiga i livet skulle jag gå ned mig totalt. Jag behöver se det lilla men fina i livet, för att liksom fungera - det är så jag är, och därför väljer jag att göra det.

 

Jag är en rätt positiv person, och jag råkar tycka att gamla pastellmålade hus, vårens första cykeltur, vita tulpaner, spontana äventyr med vänner, att lyssna på musik på vinylskivor, fotografera analogt, pussar, körsbärsblomstrande träd och blommiga kaffekoppar är bland det finaste som finns. Det är sådant som gör mig glad, och likaså att skriva, så när jag ska skriva om en liten del av mitt liv, om inredning, kläder och annat jag gillar och gör så blir det såhär. Tycker jag väldigt bra om en person så skriver jag det också, såklart! Det är väl upp till var och en att kritisera och förlöjliga det om en vill, men jag vill bara poängtera att jag aldrig någonsin försöker leva någon slags dubbelliv och försköna det till någonting jättefint och jättevackert på min blogg. Här väljer jag bara att skriva om saker jag tycker är fina och bra, men jag skulle inte ljuga och säga att livet är SÅ bra om det inte känns så.

 

Bästa, bästa vän.